förvirrad.

Orka! Fattar inget, förvirrad. Totally Lost!
Jag trodde att jag visste precis hur jag ville ha det och vad jag ska göra och vara fokuserad på. Nu känns det som jag inte vet vad jag håller på med. Fokus på det viktiga här i livet verkar vara svårt för mig.
Ibland så vill jag vara såå ensam jag bara kan och den andra stunden önskar jag att jag hade alla mina vänner brevid mig. Hatar att inte kunna få det jag vill ha. Vad hände med det positiva tänkandet? Where is love when you need it? Vill älska livet.. vad har hänt?
Hur mycket bättre skulle jag kunna ha det egentligen? Det finns hur många som helst som har det mycket sämre än mig. Jag bara faller och faller, djupare och djupare. Gräv ett hål till mig så att jag kan gå i ide. Väck mig om ett år.
Varför finns det ingen som kan stå här och slå mig, så jag vaknar från denna hemska mardröm.